Egen genbanksdatabas över härstamningen och individerna viktig del av bevarandet

Kartläggningen och bokföringen av de enskilda individerna har snart pågått i tjugo år men databasen omfattar bakgrundsinformation för ännu längre tidsperiod bakåt. Registeruppgifterna underhålls av Föreningen Ålandsfåret rf:s som registeransvariga. Databasen är baserad på uppgifter som Sven-Olof Eriksson, mannen bakom bevarandearbetet, hade om de första insamlade individerna. Efter dessa djur har man kontinuerligt samlat in och följt upp lamningsuppgifter och annan besättningsfakta. Även uppgifter om djurens färg och ulltyp har samlats in till en del. Man har utvecklat databasen vidare från handskrivna härstamningsuppgifter via ett år 1995 upprättad Works-register till ett senare Access-botten, som utvecklades vid Ålands landskapregering på begäran av Föreningen Ålandsfåret rf. Den Access-baserade databasen togs i bruk år 2005 och den har uppdaterades och byggdes på med flera funktionen efter det.

Besättningslistor och härstamningsintyg skrivs ut och sänds till samtliga besättningar vid behov och alltid efter en uppdatering av uppgifterna. Alla sålda djur får officiella härstamningsintyg från databasen genom den databasansvariga. I fråga om ytterligare avelsbedömning och indexering har Föreningen Ålandsfåret rf. inlett samarbete med WebLammas där man får ut ytterligare rapporter och grund för avelsarbetet. Inom föreningen finns kompetens att ta till vara dessa verktyg till gagn för rasen och vidare avel för denna. Förhoppningen är att alla kända ålandsfår skulle vara inmatade genom WebLammas i fortsättningen.

Databasen innehåller uppgifter om alla kända individer, både historiska och nu levande, information om besättningar som föder upp ålandsfår samt uppgifter om hornstatus, färger, ullkvalitet samt slaktuppgifter till den del som besättningarna har rapporterat om dessa. Nya djur godkänds inte till genbanksregistret om det inte åtföljs av härstamningsintyg från registret över ålandsfår. Inte heller godkänds djur om inte deras bakgrund går att spåra till de ursprungliga individer som utgjorde grunden för rasen. Dessutom finns kravet för absolut renrasighet i minst fyra generationer bakåt innan djuret kan införas i databasen som renrasigt. Korsningsdjuren märks skilt med koder för korsning och generation, vilka leder till att dessa inte kan förväxlas med renrasiga. Föreningen arbetar aktivt med att samla in uppgifter även av dem som inte har djuren inom ekonomisk verksamhet. Detta för att kunna säkerställa god härstamningsuppföljning och korrekta bakgrundsuppgifter.

Föreningens databasansvariga kan då, efter att ha fått en fullmakt av besättningsägarna, hämta och sända uppgifter om ålandsfårsbesättningarna. Gårdarna kan också själva använda sig av WebLammas, då debiteras gården för användningen. Om man i stället låter Föreningen Ålandsfårets databasansvariga sköta om gårdens uppgifter och intyg tillkommer ingen kostnad utöver medlemsavgiften. Ett bemyndigande behöver i alla fall sändas till Mtech om att Föreningen Ålandsfåret r.f. får tillgång på uppgifterna. Arbete med att bättre koppla ihop härstamningsuppgifterna i WebLammas med de tidigare databasuppgifterna görs vartefter så det ska gå lättare att arbeta med avelsplanering. Även gumslinjerna kommer att matas in i WebLammas alltefter.